Posts Tagged ‘artificiellt liv’
”Hello world!” – artificiellt liv här
Tänk dig att du skulle kunna skriva ihop kod till ett program i datorn, trycka på en knapp och skicka iväg koden till ett laboratorium. Efter en tid får du med posten din egen lilla mikroorganism, tillverkad exakt efter dina genetiska specifikationer.
Ett första steg mot denna verklighet har tagits i och med publiceringen av artikeln nedan, som rapporterar att en fullt fungerande bakterie med 100 % labbtillverkat DNA nu har skapats. Amerikanska Craig Venter Institute, som också var först med att producera det första helt syntetiska viruset och den första helt syntetiska kromosomen, ligger bakom bedriften.
Science DOI: 10.1126/science.1190719
Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome
D. G. Gibson et al.
We report the design, synthesis and assembly of the [Mycoplasma mycoides] genome starting from digitized genome sequence information and its transplantation into a Mycoplasma capricolum recipient cell to create new Mycoplasma mycoides cells that are controlled only by the synthetic chromosome. […] The new cells have expected phenotypic properties and are capable of continuous self-replication.
Naturligtvis är de första stegen ganska blygsamma och mer av symbolisk betydelse – det handlar inte om att bokstavligen konstruera en bakterie från grunden, utan vad man har gjort är att ta den kända genetiska informationen från en typ av relativt väl studerade bakterier, tillverkat en fullständig DNA-kopia och placerat DNA:t i en bakterie av liknande typ som man tömt på genetiskt material. När den nya bakterien sen delar sig så kommer den i fortsättningen att sprida anlagen från det syntetiska DNA:t, inte det ursprungliga. Vad är då nyttan med detta?
Inte så mycket idag. Bakterien beter sig ju precis som en organism som redan finns. Men för att bevisa att det verkligen rör sig om en syntetisk organism, har man kodat in meddelanden i delar av DNA-koden. Enligt uppgift rör det sig om kontaktuppgifter till forskarna som ligger bakom upptäckten som man valt att koda in i bakteriens proteinsekvenser, som ett så kallat påskägg åt de forskare som vill verifiera upptäckten.
För molekylärbiologin är detta en stor bedrift, antagligen större än fåret Dolly. Man har framgångsrikt demonstrerat principen att det är möjligt att konstruera genetiskt helt skräddarsydda organismer. Craig Venter har tidigare sagt att han har den uttalade ambitionen att skapa bakterier som kan hjälpa mänskligheten att lösa stora problem som till exempel klimatförändringarna, genom att binda atmosfärens koldioxid till biobränsle. Konsekvenserna för jordens ekosystem är potientiellt enorma, och med all sannolikhet kommer Venters idéer att granskas hårt med avsikt på miljö, etik och säkerhet.
Den eventuella betydelsen för ett tvärvetenskapligt fält som astrobiologin är svårare att överblicka. I det långa loppet kan det antagligen leda till en intensivare debatt kring mänsklig påverkan på ekosystem på jorden och möjligheten att skräddarsy bakterier anpassade för att leva under de extrema förhållandena på andra platser i solsystemet. Kanske är den viktigaste konsekvensen av denna upptäckt, och andra milstolpar på vägen, att vårt sätt att tänka kring livet förändras – från att ha varit ett stort mysterium, till att bli en oerhört komplex process som ändå kan studeras, förstås och påverkas.
En gratulation kan vara på sin plats, från den kanske äldsta vetenskapen (astronomin) till en av de yngsta (molekylärbiologin), för att, ursäkta klyschan, ha löst ett problem som för inte så länge sedan var ren science fiction. Det blir intressant att se om denna bedrift kommer att följas av en serie utsagor om att liv i universum kan vara vanligt förekommande – inte för att det i princip har någon betydelse för livets spontana uppkomst, men för att det påverkar forskarens inställning till fenomenet.
Även en anmärkning kan vara befogad: artificiellt liv i vidare mening, alltså maskiner, programvara, robotar och annat som uppvisar beteenden och egenskaper liknande livets, har naturligtvis funnits betydligt längre som forskningsfält. ”Riktiga” bakterier med syntetiskt DNA benämns syntetiskt liv av de som har anledning att skilja på de två begreppen. Det återstår att se vilken som blir den mest etablerade termen.
och annorstädes 