och annorstädes

Liv på andra planeter, och livet i Berlin.

På plats i Bergmannkiez

with 4 comments

En blogg brukar börja med någon slags innehållsdeklaration.   Jag tror att denna kommer att följa lite allt eftersom.  Detta inlägg ägnas istället åt en lägesrapport.  Som vanligt online kan alla inlägg och kommentarer eventuellt innehålla spår av nötter.

Just nu sitter jag på ett café i Kreuzberg i Berlin och gör vad alla andra nya människor i en stad gör – försöker skaffa mig ett grepp om språket, håller mig borta från den tillfälliga bostaden eftersom den är i det närmaste tom, och tar itu med bankkonton, lägenhetssökande och annat som funkar tillräckligt annorlunda jämfört med hemma för att man ska behöva lära om en hel massa.

Vår tillfälliga bostad i Bergmannkiez är som alla andrahandslägenheter i attraktiva områden lite dyr för den faktiska standard den har, jämfört med snittpriserna för ett förstahandskontrakt, men läget är inget att klaga på.  Eller takhöjden, 3,5 meter är standard i äldre hus…

Bergmannkiez är en intressant om än ganska polerad liten ö på kanske 3×3 kvarter i sydvästra Kreuzberg, där både tyska och utländska kreatörer verkar trivas.  Husen är av typisk Altbau-typ, det vill säga klassiska hyreshus från tiden före 1930, och i gatuplanet trängs gallerierna med små inredningsbutiker, antikvariat, restauranger, barer och caféer.  Ändå märks spåren av den ekonomiska nedgången och Berlins föränderliga fastighetsmarknad även här – konkurrensen mellan alla små restauranger tar sig uttryck genom vad som för en stockholmare framstår som lockpriser på middagsmenyer och igenbommade lokaler här och var.

Utanför den lilla SoFo-liknande oasen som är Bergmannkiez är kvarteret annars kanske mer typiskt för Berlin i allmänhet och Kreuzberg i synnerhet – hälsobutiker intill kebabstånd, lyxrenoverade hyreshus vägg i vägg med rivningsfärdiga ruckel, frikyrkor nära swingersklubbar, stormarknader intill traditionella bagerier, ölstugor intill sushibarer.  Kebaben kostar 2 euro eller 3 med lyxtillbehör.

Den första kontakten med Berlin som bofast blev en liten tur på Dussmanntemplet vid Friedrichstrasse igår, i väntan på att kunna ta andrahandslägenheten i besittning.  Dussmann marknadsför sig som kulturvaruhus, av en sort som inte riktigt finns i Sverige, helt enkelt därför att inte ens Stockholm har en bokhandel i fem våningar som, trots att man har en enorm bredd i sortimentet, samtidigt definierar sig som först och främst försäljare och förmedlare av kultur.  Första inköpet blev den tryckta upplagan av Bildwörterbuch, som jag snabbt insåg är helt ovärdelig: en enormt utförlig ordlista sorterad på ämne med illustrationer till samtliga uppslagsord.  Ska du gå och handla och vill veta vad ruccola heter på tyska?  Hur uttrycker man skillnaden mellan ett kreditkort och ett kontokort?  Vill du veta vad de olika delarna på Hubbleteleskopet heter?  Allt finns tryckt i den lilla monsterordboken.  Tack för tipset, Martina!

Här på  det billiga caféet med gratis WLAN och gott kaffe sitter cigarettröken i väggarna.  Den globala rökförbudskulturen har inte kommit så långt här i Berlin, även om ändringar nog är att vänta.  Ute snöar det.  Någon enstaka butiksinnehavare tar en skovel och ger sig på det kompakta istäcket som är följden av en månads omväxlande kalla väder och snöblandade regn.   Någon har till och med satt upp en liten skylt på fasaden där man kan läsa att det är risk för ras, om man går tillräckligt nära för att kunna läsa skylten alltså.  En grönvit polisbil åker förbi med sirenerna på. En kille stämmer en gitarr och börjar spela melodisk akustisk gitarrpop i hörn av caféet med en skicklighet som antyder att han nog är åtminstone halvprofessionell.

Uppdateringar följer när andan faller på.  Tyvärr inga bilder innan jag har grävt fram överföringskabeln, någonstans ur det undantagstillstånd fördelat över två länder som är vår bostadssituation.

Annonser

Written by ochannorstades

2 februari, 2010 den 06:30

Publicerat i Berlin, kreuzberg

Tagged with

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Kul att höra från er. Låter som du har hittat ett trevligt kafé. Men ni har lite tomt? i lägenheten. Nå du får väl snart komma hem och hämta grejer. Allt väl här. Många kramar, från mamma

    Carin Mamma Kuutmann

    2 februari, 2010 at 08:41

  2. Visst är det en trevlig stad. Jag har själv bott här nu i fyra år och störttrivs.

    Mitt råd till dig är att koncentrera dig på tyskan. Inte bara för att annars kommer man att stå utanför landet, eller att man får en ingång i en ofantligt rik litteraturskatt. Det översätts väldigt mycket litteratur till tyska som vi inte får se susen av i Sverige.

    Sen handlar det nämligen om att respektera det land man bor och det gör man genom att man bemödar sig att lära sig det inhemska språket.

    Gustaf Redemo

    3 februari, 2010 at 08:10

    • Jag håller med om att det känns prioriterat att lära sig tyska – som så många har jag läst tyska i skolan och försummat den å det grövsta sedan dess. Dussmanbesöket och turen genom fackhyllorna blev ett fantastiskt uppvaknande – detta är ett land som faktiskt har en levande relevant facklitteratur på det egna språket. Astronomisk litteratur på svenska är ett extremt litet fält, där engelskan redan dominerar i de svenska bokhyllorna på grund av bristen på aktuella svenska verk.

      ochannorstades

      3 februari, 2010 at 01:41

  3. Hej Andrej!

    En mycket trevligt skriven rapport! Vi ser fram emot fortsättningen.
    Bra att ni trivs där!

    Ha det bra, hälsningar, Lars

    Lars

    5 februari, 2010 at 07:24


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: